FLYTT


Hej hörrni. Som ni vet flyttar jag till Malmö i höst. Nu tänkte jag flytta bloggen också. Lite på prov i alla fall. Kanske slutar det med hemlängtan, jag har ju trots allt mitt liv de senaste fem åren nedtecknat här. Men på senare tid känns det som om jag inte gör annat än lägger upp bilder och det är inte riktigt det jag vill med bloggen. Jag vill ju skriva av mig.
Så därför har jag startat en blogg på Allehanda, med tanken att skriva om skrivandet. Om skolan, litteraturen och formuleringarna. Bilderna. Tankarna. Övertygelsen.

Ni får gärna hänga med om ni vill!


I've decided to put this blog on hold. Actually, it's a move but I won't be blogging in English at the new place. If you want to follow me anyways, perhaps through google translate, you'll find med here.

AJ



Missplacerad annons, kallar jag det.

URKULT 2011/WORLD THROUGH MY IPHONE



Det finns ingen ordning och heller ingen oordning. Urkult bara. Lera, barn, vänner, tält, spegeldammar, tuff tuff, natthimmel, nattskimmer, Anna von Hausswolff, eldnatt, poesiuppläsningar, dans och musik.


Pictures from Urkult, in no specific order.

GRATTIS VÄRLDEN!


Jo visst är jag hemma! För ni har väl undrat? Ni har väl saknat? Bett om att jag ska komma tillbaka från inlandsskogarna snart? Så klart ni har. Grattis säger jag därmed, för nu är jag tillbaka vid datorn. Fyra Glamouravsnitt har jag att se fram emot inatt. Förstår ni!? Det gör ni inte, jag känner det redan nu. Men gläds åt mig, gläääds.

Imorgon ramar jag in Urkult.


Congratulations, I'm back from the woods! Amazing, I know. I'll frame the festival tomorrow, tonight I'm catching up with The bold and the beautiful. Love be light.

MOT NYA ÄVENTYR



Det är dags för Urkult! Världens bästa festival, som verkar gå mot en regnig tillställning i år igen. Men jag håller hoppet uppe! Vi hörs!



I'm leaving for Urkult, the world's greatest festival. See you!

HO HOO



Hahahaha. Alltså. Ja. Egentligen kanske jag borde skämmas, men det gör jag inte. Vi gick helt enkelt all in på owl-hypen igår. Det började med att jag häcklade alla dummisar som finner ett nöje i att ligga som en planka överallt och ingenstans. Fem minuter senare låg Anna såhär:



Då berättade jag att man faktiskt kunde dö av det där med planking (sant, en snubbe föll från 7e våningen) och tyckte att vi skulle prova på owling istället, uppföljaren till planking. Fem minuter senare fick vi fnatt. "Uggla den där då!" "Owla parkeringsautomaten!" När jag kom hem märkte jag att Lill har startat en ny trend, Måsen:




It is true. We did it. Lol.

HÖGA KUSTEN



Finaste Lina är äntligen hemma från Tyskland och jag har spenderat några par dagar i hennes stuga i Höga Kusten med delar av Agrell-klanen. Det blev sol, mygg och vatten, typ. "Ska vi ta med oss en picknick till skogen?", frågade Lina en morgon. "Javisst", sa jag. Det blev en fem timmars tur till Högklinten. Blåbärsplock, svett och så väldigt många små varelser på jakt efter blod. Höga Kusten är, för er som inte vet, världens bästa ställe att leva ut sommaren på.


My friend Lina is finally home from Germany (well, at least for a couple of weeks)! I got to spend a couple of days at her family's cottage in Höga Kusten and if you didn't know that is the perfect place to live out Swedish summer on. Sun, water, mosquitos and light. Love it.

INTO THE BLUE



Det regnade men vad gör det när man verkligen vill bada? Och badade gjorde hon, vackraste Lova.

FUN FARE



Furuvik har mycket att bjuda på, bland annat karuseller och Santino. Känner mycket för Santino. Tycker inte om att han ska sitta inlåst. Han vill inte det. Slår mot glasrutorna när besökarna trycker med handflator och munnar. Skyddar flocken. Tänker. Ändå står jag där och gör samma sak. Fascineras. Vill se mer. Vill titta på Santino och förstå vad han tänker. Det gör jag ju inte, och kommer inte att göra. Istället borde jag låta bli, gå därifrån, låta honom vara. Samma sak tänker jag om Breivik, jag tycker inte att folk ska bry sig så himla mycket om honom. Läs inte manifestet, kolla inte efter filmen, var inte så jäkla kåt på att lära känna honom. Skit i saken. Försök förstå sammanhanget istället. Connect the dots, som Diamond Dave säger. Känner ni inte för det kan ni alltid sträcka armarna mot skyn och åka uppskjutet. Skratt, ett mycket bra botmedel för galenskap. Kram.


Pictures from Furuvik.

2011 års vinnare av Prästmon Masters: Olle!

img_0092 (MMS)

2011 års vinnare av Prästmon Masters: Olle!


Jag ser alldeles för glad ut i förhållande...

img_0630 (MMS)

Jag ser alldeles för glad ut i förhållande till resultatet på golfbanan idag. Men solen skiner och huset är fullt! Dessutom är jag i tidningen, på ettan till och med. Nån som har sett?


DEN DÄR AMY

 

 

 

AgnesB la upp denna eminenta dikt av Liv Strömquist. Jag gör detsamma.


Winehouse: En serie om Amy och Duffy.

Det var en gång två flickor, olika som få
fast de var Engelska soulsångerskor båda två.
En var ljus och blond och fin.
Den andra var svarthårig och åt kokain

De var olika i humöret som en bipolär.
En var gullig och en var till besvär
Egentligen sysslade de med samma grej,
alltså sjöng sextiotalslåtar och var en snygg tjej.

Först tyckte alla om Amy – hon var så kittlande politiskt inkorrekt.
Men sen blev hon så freakad att hälften hade räckt.
Alla som sa att hon var psyko fick vatten på sin kvarn.
Hon var som ett för gammalt emobarn.

Ingen gillar en ledsen tjej, det är sant men trist
Det är därför det är så populärt att vara Folkpartist.
Man vill ge henne läxor, privatisera hennes bostad
Och sen ligga med henne när hon har blivit glad.

Amy hade faktiskt kunnat vara gullig istället.
Man kan inte ha denna smärta mitt i samhället.
Hon var svag på ett sätt som ingen orkar med.
Man vill att hon ska sluta ringa och lämna en ifred.

Därför var det så bra att Duffy gav ut sin musik.
Hon sjöng likadant men var inget freak.
Hon hade likadant smink, men var en bättre person.
Hon var helt enkelt Amy i en renare version.

Duffy gjorde jättebra låtar, de kunde man sätta på
på jobbet om man jobbade på reklambyrå,
i sin I-pod när man köpte bostadsrätt,
eller på parmiddagen när man serverade efterrätt.

Man kunde lyssna när man powerwalkade för att bli smal,
när man softade på kontoret efter att ha avskedat personal,
på en myskväll med tjejen och tända ljus,
eller när man letade på blocket efter Höganäskrus.

Duffy var som ett brev från nån man ville höra av.
Amy var som ett inkassokrav.
Efter applådderna sa Duffy tack.
Amy var inte ens där, hon var och köpte tjack.

Det är inte konstigt att man föredrar en tjej som mår bra,
det får man lära sig redan i Psykologi A!
Undermedvetet föredrar man framtida barn som är glada.
Det handlar om biologi och… yada yada

Så tänk nu noga på …om
Vem av de två du vill vara som.
Välj själv: Joyeux ou triste?
Med vänlig hälsning Liv Strömquist!



LIVING SMALL



Vi har inte bara varit med Liam i Stockholm, vi har varit med Lova till Furuvik också. Där bodde vi på Orientexpressen, ett gäng tågvagnar uppställda inne på området. Väldigt praktiskt då det var alldeles bredvid entrén och poolområdet, men väldigt trångt. Tre sängar ovanpå varandra och väldigt svårt att röra sig. Mamma fastnade bakom stegen två gånger. Lova höll på skratta på sig. Hon fick sova högst upp och lurade mormor att hon ramlade ner två gånger under natten. Det tyckte vi var väldigt kul. :)


We took Lova to Furuvik, an amusement park with pools, animals and rides, the other week and checked into Orientexpressen. It was an extremely practical place to stay at, ten metres to the pool, inside the gates and a fairly good price. But, the size of the room made living there a tad bit complicated, lol. Mom got caught behind the latter twice, which caused Lova (and me) to laugh like crazy. She was so thrilled to stay on the top bunk, imagine three beds on top of each other, she was in heaven :)

STHLM



Jag har knappt några bilder från Stockholm, men här kommer i alla fall två. En från middagen på WC, god mat men liten plats att ställa den på. Det kan bero på att vi satt 7 stycken kring ett bord för 5.., men många är mysigt! Andra bilden är tagen på lekparken utanför lägenheten vi höll till i, en riktigt fin sådan. Vilken tur vi hade som fick bo där alla dagar, übertrevligt att bo ihop så många! Stackars Liam fick magsjuka sista natten (jag fick den 24h senare), bortsett från det var det en fempoängare till resa!

FATTA KÄRLEKEN

Jag vill att ni läser Lisa Magnussons blogginlägg om terrorn i Norge. Det tar inte lång tid av ert liv och säger så himla mycket.



Alexandra Loonin,
citizen and shemaster of Looningrad.

Contact at: aloonin@hotmail.com

Visit http://www.ipligence.com